Det här inlägget tillägnas till en person som var så underbar.
Min Emanuels underbara morfar.
Han var som min egna morfar, alltid så omtänksam och snäll och nu finns han inte mer.
jag känner mig helt tom.
jag saknar han.
fan också.
hoppas han har det bra där han är nu.
nu ska jag hålla om emanuel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar