Trumpinne

jag vill inte ha det så här längre.
jag vill inte ha den här ångesten.
ångest ska egntligen inte finnas i mig, jag är verkligen inte en sån person.
eller ska man säga jag var verkligen inte en sån person.
jag har nog förändrats lite, men dock till det bättre.

jag kollade nyss astrids bilddagbok, bilder från den tiden vi var mycket, det var goa tider.
jag saknar den tiden.
men allt förändras ju,visst?

jag vill inte vara där jag är idag.
kan ingen bara kidnappa mig o åka långt långt bort med mig så jag slipper det här.

jag saknar linnéa med, våra second hand rundor, nu ska jag ta tag i mitt liv o skriva till henne på ett eller annat sett.
så jag kan stanna hos henne en helg, o bara va, sånt gillar vi.

vi får inte glömma elin, hon gör ju mina dagar roliga.
allt är inte dåligt med det här stället.
ELIN DU ÄR EN DEL AV DET BÄSTA I MITT LIV!
känn dig inte bortglömd i detta inlägget:)

ja tillbaka till ångesten.
kärlek är en stor del av den ångesten plus skolan.
kärleken finns ju knappt längre.
min hjärna är bortsprungen.
om nån hittar den kan ni ju ringa.

ja nu kommer jag inte på nått mer o skriva för som sagt min hjärna är bortsprungen.

så, PEACE!